Orkar inte med mig själv ibland. Helt enkelt. EGENTLIGEN älskar jag mig själv, men ibland kommer tvivlet, och dagarna när jag inte förstår hur folk ens orkar vara med mig. När folk säger att jag är snygg och attraktiv undrar jag om dem menar det, då jag har så svårt att tro på det själv. Jag orkar inte att jag inte kan hantera mina plötsliga och hittills alltid helt misslyckade förälskelser som jag bara besvärar mig själv med att ha, det enda jag vill är att vara lycklig men det lyckas ändå sluta i tårar, vilket får mig att tro att jag helt enkelt skall sluta ha dessa jobbiga förälskelser, jag skall sluta tro på att jag kan få personer eller för den delen saker som är helt ut of my limit. Jag skall istället vara tacksam för min underbara familj, mina fantastiska vänner och andra personer i min närhet som jag kan vara OTROLIGT tacksam över att ha.

Men snälla, säg inte att jag kan få “vem som helst med min fantastiska personlighet” och att “många människor skulle gärna offra mycket för att vara med dig”- för ångesten och framförallt VERKLIGHETEN visar ständigt att så är inte fallet.